Igår var det höstdagjämning med ett dygn i balans mellan ljus och mörker, det feminina och maskulina, yin och yang. Min upplevelse är den att det råder magi kring denna dag, liksom kring solstånden och vårdagjämningen. Det känns som om naturen och dess väsen är lite på tårna vid dessa tillfällen och att energierna är mer högfrekventa. Slöjorna mellan världarna känns lite tunnare och utifrån den milstolpe i årshjulet dessa dagar utgör skapas det ett pirr i mig byggt på den förväntan som föds i de knutar som förbinder ett avslut och en ny början. Just höstdagjämningen är ett bra tillfälle att…